Koranen ger stöd för fred mellan israeler och palestinier

Koranen ger stöd för fred mellan israeler och palestinier

Svenska regeringens överraskande beslut att erkänna Palestina har rönt uppmärksamhet världen över, inte minst mot bakgrund av att Sverige på detta sätt stödjer en regim som i sina stadgar har som mål att utplåna staten Israel.

“Israel kommer … att existera till dess Islam kommer att utplåna det, precis som det utplånade andra före sig (Hamas stadga, I Allahs, den mest nåderikes namn, 1988-08-18).”

Mot denna bakgrund är det obegripligt att regeringen till och med baserar erkännandet på folkrättsliga kriterier:

“Regeringen anser att de folkrättsliga kriterierna för ett erkännande av staten Palestina är uppfyllda …. och försoningsöverenskommelsen mellan Hamas och Fatah (ger) bättre förutsättningar att påvisa sammanhållen inre kontroll” (DN 2014-10-30).

Svenska regeringen legitimerar härmed Hamas uttryckliga mål och stärker dess terrorverksamhet mot Västasiens enda demokrati – Israel. Man måste fråga sig om regeringen drabbats av totalt hjärnsläpp. Stödjer man verkligen utplånandet av Israel? Självklart inte. Istället är det frågan om grundläggande okunskap om Islam.

Men, som om problemet inte vore nog allvarligt, blir det ännu värre då man betänker att Hamas inte heller har stöd i koranen för sina utplåningsförsök. Koranen grundar sig på den monoteistiska judiska moderreligionen och favoriserar de facto ”Israels barn” :

Detta är inte en påhittad Hadith; denna (Koran) bekräftar alla tidigare skrifter [Bibeln], tillhandahåller detaljerna för allting, och är en ledstjärna och nåd för de som tror [på monoteismen]” [Koran 12:111].

Denna Koran skulle omöjligt kunna vara skriven av någon annan än GUD. Den bekräftar alla tidigare budskap och tillhandahåller en fullt detaljerad skrift [Koran 10:37].

Islam har allt gemensamt med judendom och tvärtemot Hamas´ hatiska predikningar, uppvigling och krav på att utplåna staten Israel, erkänner koranen Israel:

Vi har gett Israels barn skriften, visdom och profetskap, och försåg dem med goda gåvor; vi gav dem fler välsignelser än något annat folk [Koran 45:16].

Koranen ger även Israel rätt att bo i landet:

Och därefter sa vi till Israels Barn, ”Gå och bo i detta land. När den slutliga profetian inträffar, kommer vi att sammankalla er alla i en grupp” [Koran 17:104].

Koranen betonar också Israels utvaldhet:

O Israels Barn, minns Min ynnest som jag har givit er och att jag föredragit er över världarna [alla andra] Koran [2:47].

Svenska regering borde naturligtvis kraftfullt ta avstånd från rörelser som vill utplåna Västasiens enda demokrati och istället aktivt stödja de muslimer som vill leva sida vid sida med israeler. En elegant lösning för islams imamer (präster) som vill befrämja fredlig samexistens vore att välja beteckningen israeler och inte judar på det folk som bor i Israel (Israels barn).

IS och gudomens diktatur

IS och gudomens diktatur

Fanatiska muslimers och islamisters gudomliga diktatur – islamism – är farligare än någon annan modern -ism, eftersom den grundar sig på en övermänsklig och pre-diskursiv vidskeplig övertygelse, som inte kan eller får ifrågasättas. Den är mångfalt värre än proletariatets diktatur (kommunism), fascism och nazism, eftersom de senare är världsliga uttryck skapade av människan, vilka kan och får ifrågasättas. Islamismen är förvisso även den skapad av människan, men med den stora skillnaden att den liksom övriga trosläror inte erkänns vara av mänsklig hand utan skapad av en allsmäktig högre kraft.

IS och andra islamistiska terrororganisationer har dock alla det gemensamma att de grundar sig på den judiska moderreligionens kanoniserade text om att det inte bara är tillåtit utan ett krav från den allsmäktige Yahweh/Gud/Allah att döda otrogna.

“Så säger HERREN, Israels Gud: Var och en binde sitt svärd vid sin länd. Gån så igenom lägret, fram och tillbaka, från den ena porten till den andra, Och dräpen vem I finnen, vore det också broder eller vän eller frände (Andra Moseboken 32:27).

I Koranens omskrivning blev det:

“Och kämpa mot dem till dess allt fitna [otrohet/misstroende] upphör och all dyrkan kan ägnas Allah. Om de då slutar [strida] skall alla fientligheter upphöra utom [mot] de orättfärdiga [som vill kämpa vidare]” [2:193].

Därför dödades den egyptiske presidenten Anwar Sadat 1981 av en muslim och israeliske premiärministern Yitzhak Rabin 1995 av en jude.

Men skillnaden mellan å ena sidan Judendom och Kristendom och å andra sidan Islam är att Islam inte tillåter nytolkning av den 1200 år gamla korantexten. Men även att medan kristna under 250 år skolats i Upplysningens anda av frihet och tolerans, tätt ackompanjerade och i en del fall även ledda av sekulariserade judar, saknar muslimer detta paradigmskiftes genomgripande förändring av skiljelinje mellan stat och religion. Islam´s 1200 år gamla urkunder (texterna kanoniserade mer än 200 år efter Muhammeds död) utgör fortfarande bas för muslimska värden i Västasiens länder.

Orsaken till motståndet mot väst är bland annat muslimers genuina misstroende mot västvärldens historiskt koloniala och imperialistiska förtryckarregimer, wahhibismens fundamentalistiska tolkning av Koranen, och att dagens inflytelserika muslimer och islamister anser Islam vara den enda sanna religionen.

Gudomens diktatur har under tusentals år bestämt judars, kristnas och muslimers vardag. Den var upphov till korsfararnas barbarism för tusen år sedan, då judar och muslimer mördades. Dagens islamism är som ett eko från gången tid

Den 15 juli 1099 – efter fem veckors belägring – intog korsfararna Jerusalem. Under de följande dagarna mördade de ett stort antal av stadens muslimer och judar. Därefter insatte de Arnulf av Choques som patriark – kyrkligt överhuvud – över Jerusalem. Den nye patriarken slog hårt ned på präster från andra kristna trosriktningar (Världens historia, 2011-10-17)

Den allsmäktige guden är dock med tämligen stor säkerhet ett av människan konstruerat väsen, som genom påstådda gudomliga dekret får människor att agera konformistiskt i akt och mening att skapa ett specifikt gudsbejakande samhälle enligt rigida lagar.

Gudsbegreppet grundar sig av allt att döma på ett för människan inneboende behov av en övermänsklig förklaringsmodell för meningen med livet. Människans idéförmåga har således skapat gudomens diktatur, som under tusentals år kom att kodifiera människors vardag. Först i och med Renässansen men framför allt genom Upplysningen började den ditills rådande världsordningen om gudomligt styre ifrågasättas. Idéen föddes om att skilja religion från samhällets politiska beslutsprocess, vilket till slut kom att resultera i det representativa folkstyrets demokratiska beslutsprocess, befriat från ”gudomliga dekret”. Världens prästerskap förlorade gradvis inflytande över samhällenas utveckling, och gudomens diktatur byttes mot gryende demokratiska statsskick i framför allt västvärlden. Men den nyvunna friheten kunde inte hanteras av alla. Världsliga diktaturer som kommunism (proletariatets diktatur), nazism och fascism föddes. Gudomliga diktaturer lever också fortfarande kvar i bland annat Västasiens fundamentalistiskt muslimska och av islamism genomsyrade stater.

Islamisering och tro på fundamentalistisk Islam kan betecknas som ren självbevarelsedrift. I brist på alternativ tolkning av Islams urkunder, tvingas praktiserande muslimer att då de måste välja på rätt och fel följa Koranens dekret, såsom de tolkas av ortodoxa och puritanska imamer.

I västasiens diktaturer innebär det att merparten av den muslimska befolkningen stödjer varierande nyanser av Allahs gudomliga diktatur och att muslimska ungdomar uppväxta i väst lierar sig med IS. Frågan är var övriga Europas, USAs och världens muslimers lojalitet är förankrad? I demokratiska beslutsprocesser eller i 1200 år gamla härskardekret?

Det gäller alltså för muslimer att ta ställning för eller emot en gränsöverskridande globalt verkande våldsideologi, typ för eller emot nazism, fascism eller kommunism. Samma ställningstagande som gäller för världens icke-muslimska befolkning. Stå upp för icke-vålds ideologier och för demokratiska beslutsprocesser!

IS och gudomens diktatur

Fanatiska muslimers och islamisters gudomliga diktatur – islamism – är farligare än någon annan modern -ism, eftersom den grundar sig på en övermänsklig och pre-diskursiv vidskeplig övertygelse, som inte kan eller får ifrågasättas. Den är mångfalt värre än proletariatets diktatur (kommunism), fascism och nazism, eftersom de senare är världsliga uttryck skapade av människan, vilka kan och får ifrågasättas. Islamismen är förvisso även den skapad av människan, men med den stora skillnaden att den liksom övriga trosläror inte erkänns vara av mänsklig hand utan skapad av en allsmäktig högre kraft.

IS och andra islamistiska terrororganisationer har alla det gemensamma att de grundar sig på den judiska moderreligionens kanoniserade text om att det inte bara är tillåtit utan ett krav från den allsmäktige Yahweh/Gud/Allah att döda otrogna.

“Så säger HERREN, Israels Gud: Var och en binde sitt svärd vid sin länd. Gån så igenom lägret, fram och tillbaka, från den ena porten till den andra, Och dräpen vem I finnen, vore det också broder eller vän eller frände (Andra Moseboken 32:27).

I Koranens omskrivning blev det:

“Och kämpa mot dem till dess allt fitna [otrohet/misstroende] upphör och all dyrkan kan ägnas Allah. Om de då slutar [strida] skall alla fientligheter upphöra utom [mot] de orättfärdiga [som vill kämpa vidare]” [2:193].
Därför dödades den egyptiske presidenten Anwar Sadat 1981 av en muslim och israeliske premiärministern Yitzhak Rabin 1995 av en jude.

Men skillnaden mellan å ena sidan Judendom och Kristendom och å andra sidan Islam är att Islam inte tillåter nytolkning av den 1200 år gamla korantexten. Men även att medan kristna under 250 år skolats i Upplysningens anda av frihet och tolerans, tätt ackompanjerade och i en del fall även ledda av sekulariserade judar, saknar muslimer detta paradigmskiftes genomgripande förändring av skiljelinje mellan stat och religion. Islam´s 1200 år gamla urkunder (texterna kanoniserade mer än 200 år efter Muhammeds död) utgör fortfarande bas för muslimska värden i Västasiens länder.

Orsaken till motståndet mot väst är bland annat muslimers genuina misstroende mot västvärldens historiskt koloniala och imperialistiska förtryckarregimer, wahhibismens fundamentalistiska tolkning av Koranen, och att dagens inflytelserika muslimer och islamister anser Islam vara den enda sanna religionen.

Gudomens diktatur har under tusentals år bestämt judars, kristnas och muslimers vardag. Den var upphov till korsfararnas barbarism för tusen år sedan, då judar och muslimer mördades. Dagens islamism är som ett eko från gången tid:

“Den 15 juli 1099 – efter fem veckors belägring – intog korsfararna Jerusalem. Under de följande dagarna mördade de ett stort antal av stadens muslimer och judar. Därefter insatte de Arnulf av Choques som patriark – kyrkligt överhuvud – över Jerusalem. Den nye patriarken slog hårt ned på präster från andra kristna trosriktningar” (Världens historia, 2011-10-17).

Den allsmäktige guden är dock med tämligen stor säkerhet ett av människan konstruerat väsen, som genom påstådda gudomliga dekret får människor att agera konformistiskt i akt och mening att skapa ett specifikt gudsbejakande samhälle enligt rigida lagar.

Gudsbegreppet grundar sig av allt att döma på ett för människan inneboende behov av en övermänsklig förklaringsmodell för meningen med livet. Människans idéförmåga har således skapat gudomens diktatur, som under tusentals år kom att kodifiera människors vardag. Först i och med Renässansen men framför allt genom Upplysningen började den ditills rådande världsordningen om gudomligt styre ifrågasättas. Idéen föddes om att skilja religion från samhällets politiska beslutsprocess, vilket till slut kom att resultera i det representativa folkstyrets demokratiska beslutsprocess, befriat från ”gudomliga dekret”. Världens prästerskap förlorade gradvis inflytande över samhällenas utveckling, och gudomens diktatur byttes mot gryende demokratiska statsskick i framför allt västvärlden. Men den nyvunna friheten kunde inte hanteras av alla. Världsliga diktaturer som kommunism (proletariatets diktatur), nazism och fascism föddes. Gudomliga diktaturer lever också fortfarande kvar i bland annat Västasiens fundamentalistiskt muslimska och av islamism genomsyrade stater.

Islamisering och tro på fundamentalistisk Islam kan betecknas som ren självbevarelsedrift. I brist på alternativ tolkning av Islams urkunder, tvingas praktiserande muslimer att då de måste välja på rätt och fel följa Koranens dekret, såsom de tolkas av ortodoxa och puritanska imamer.

I västasiens diktaturer innebär det att merparten av den muslimska befolkningen stödjer varierande nyanser av Allahs gudomliga diktatur och att muslimska ungdomar uppväxta i väst lierar sig med IS. Frågan är var övriga Europas, USAs och världens muslimers lojalitet är förankrad? I demokratiska beslutsprocesser eller i 1200 år gamla härskardekret?

Det gäller alltså för muslimer att ta ställning för eller emot en gränsöverskridande globalt verkande våldsideologi, typ för eller emot nazism, fascism eller kommunism. Samma ställningstagande som gäller för världens icke-muslimska befolkning. Stå upp för icke-vålds ideologier och för demokratiska beslutsprocesser!

EVOLUTIONENS idéer

EVOLUTIONENS idéer

EVOLUTIONENS idéer uppdaterad november 2014 (version 2.1) kan beställas här

Vad har framför allt annat påverkat samhällenas utveckling?
Svaret är manlig könsmakt!
Men när började det?
Hur gick det till och varför?
Om detta och följande frågar har jag sökt klarhet:

• Varför förtrycks, våldtas och skändas kvinnor? Var tionde flicka i världen (190 miljoner) blir enligt en FN rapport våldtagen eller utsatt för sexuellt våld innan hon fyllt 20 år (UNICEF 2014-09).
• Varför är människor beredda att döda för sin religiösa övertygelse? Vad är drivkraften bakom heligt krig? Då denna reviderade upplaga skrivs (september 2014) överstiger antalet döda i det syriska inbördeskriget 200.000. 30-åriga kriget mellan katoliker och protestanter i Europa under åren 1618-1648 skördade dock flest offer; mellan 3-11.5 miljoner beroende på vilka källor som åberopas.

Jag har sökt svar i världens alla religioner och ideologier (vissa hävdar att det är samma sak). Omkring 88% av världens befolkning är troende. Inom monoteismen innebär det tro på en övernaturlig omnipotent kraft som ingen människa varken sett eller hört, men vars ord är vägledande för varje människas vardag. Detta fenomen har utgjort mitt stora intresse under lång tid och jag har sökt långt bak i människans historia, för att söka kunskap om detta behov alltid funnits och om det artikulerats på samma sätt.

Jag har kommit fram till att människans konstitution sätter definitiva gränser för vad vi kan förstå och förutse. Inom människans evolutionärt bestämda kognitiva gränser verkar:

  • epigenetiska kognitivt bearbetade idéer som passar den mänskliga hjärnans konstitution.
  • kognitivt tomma nischer som ännu inte fyllts med idéer.
  • normativa och pre-diskursiva idéer.

För det första har jag insett att alla de många olika vindar som blåst under mänsklighetens historia, haft det gemensamma att de följt en för majoritet av människor homogent tankemönster, det vill säga ett primalt sätt att tänka, uppfatta världen och skapa värdegemenskap.
Denna kognitiva föreställningsvärld, innanför vilken människan kan förstå och tillåta livet att agera, har varit nödvändig för det normativa samhället och skapat en palett av olika kulturer.

För det andra har jag övertygats om människans unika behov av att tro på en högre makts existens. Människan har därigenom som enda varelse skapat förklaringsmodeller för den verklighet vårt förnuft inte mäktar att förklara.

Följaktligen är gudstro ett resultat av Homo sapiens enastående idébegåvning men samtidigt även svar på människans behov av förklaring över livets mysterium.

Jag har kommit till slutsatsen att människor, för att kunna förstå det hon faktiskt inte kan förstå, skapar gud(ar) i vars väsen allt som människan inte förmås att förstå, överlåts att förstås. En flykt till trons domäner, där logik och förnuft beslöjas av “gudomliga sanningar” som inte får eller kan ifrågasättas.

Människan är den enda varelse som grubblat över sin existens till den grad att hon har konstruerat en högre kraft av vetande, som sig själv ovetande, inte kan förstå vad ovetandets vetande vet om det ovetande som vetandet skapat.

Denna uppenbara rundgång i människans tankevärld har format världens samhällen sedan de första civilisationerna konstituerades för runt 6.000 år sedan på sandslätterna mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak.

Människans idéförmåga har skapat ”gudomens diktatur”, som under tusentals år kom att kodifiera människors vardag. Först i och med Renässansen men framför allt genom Upplysningen började den ditills rådande världsordningen om gudomligt styre ifrågasättas. Idéen föddes om att skilja religion från samhällets politiska beslutsprocess, vilket till slut kom att resultera i det representativa folkstyrets demokratiska beslutsprocess, befriat från ”gudomliga dekret”.

Världens prästerskap förlorade gradvis inflytande över samhällenas utveckling, och gudomens diktatur byttes mot gryende demokratiska statsskick i framför allt västvärlden. Men den nyvunna friheten kunde inte hanteras av alla. Världsliga diktaturer som kommunism (protelariatets diktatur), nazism och fascism föddes. Gudomliga diktaturer lever också fortfarande kvar i bland annat Västasiens fundamentalistiskt muslimska och av islamism genomsyrade stater.

EVOLUTIONENS idéer handlar om hur människans begreppsvärld förändrades från polyteistiska värdegrunder utvecklade under 100.000 år, tills för runt 6000 år sedan då jägar- och samlarsamhället omstrukturerades till ett administrativt, hierarkiskt samhälle med tillgångar utöver vad människan behövde för sitt dagliga behov. Vidare genom patriarkatets genombrott för ungefär 4200 år sedan, monoteismens kanonisering för ungefär 2700 år sedan, följt av korta nedslag i Renässansens, Upplysningens och Industrialismens epoker.

Gemensamt för de tre senaste reformperioderna har varit att de alla stod bergfast på hegemonisk patriarkal grund och därför är föga intressanta då diskursen huvudsakligen behandlar pre-patriarkalism, det vill säga samhällssystem före manlig könsmakt.
Boken behandlar hur, varför och när fertilitetsdyrkan blev tabu, kvinnors sexualitet skambelades, men också om glorifierat härskarbegär och om uppkomsten av stora sociala skillnader.

Dessa historiska skeenden är alla exempel på människans behov av värdegemenskap och idé- och anpassningsförmåga. Men också exempel på människans begärkonstitution och tilltron till ordet, som retoriskt begåvade personer använt för att – oftast egoistiskt eller i samklang med ”gudomliga” dekret – styra människors liv.

Genom att söka de större perspektiven tror jag mig ha funnit många av svaren som styr Homo sapiens personliga begreppsvärld och behov av homogen värdegemenskap.

Jag har försökt distansera mig från kulturella och patriarkalt genuskonstituerade perspektiv som utgör osynliga murar vilka omgärdar även vårt starkt sekulariserade samhälle.
Betydande personligheter som Freud, Jung, Lacan, Marx, och Nietzsche upplever jag därför, i detta sammanhang, föga trovärdiga då de alla har en pre-diskursiv patriarkal konstitution, som kommer till uttryck i märkliga påfund som till exempelvis Freuds teori om ”flickans penisavvund” (Gemzöe:91). Dessa män sökte inte härkomst i annat än i den patriarkala hegemonins ursprung.

Efter många års grundforskning, framför allt i Israel, beslöt jag mig för att testa mina konklusioner och teorier. Jag sökte mig till genusvetenskapliga institutionerna vid Malmö högskola och Lunds universitet.

2009 avslutade jag mina studier med uppsatsen “Evanisering – Den sumerisk-akkadiska kvinnobilden kontra kvinnoförtryck i monoteistisk litteratur”.

Tyvärr fick jag aldrig testat mina teorier mot den genusvetenskapliga världen, eftersom tonvikten inom genusforskning ligger på Upplysningen och följande 250 år av samhällsutveckling.

Vare sig min examinator professor Tiina Rosenberg eller någon annan på institutionerna hade en aning om det samhällssystem som utgjorde mitt speciella fokus, nämligen den sumeriska. Rosenberg erkände det villigt inför examinationen. Däremot kunde hon värdera min sakframställan och jag fick visst gehör för min framställan om att för att kunna förstå kvinnoförtryckets genealogi, måste forskning bedrivas så långt bak i tiden som överhuvudtaget är möjligt. Istället för som det nu vanligtvis görs, med avstamp i Upplysningens tidevarv, vilket – enligt min mening Michel Foucault till viss del kan läggas till skuld för, eftersom han personifierar poststrukturalistisk teoribildning – skulle genusforskningen väsentligen berikas om pre-patriarkala kulturers samhällsstrukturer analyserades. För såna har verkligen funnits – inte bara i New Age rörelsens mer eller mindre fantasifulla gudinnerörelser.

Assyriologi är här till stor hjälp som murbräcka för feministisk forskning att tränga genom det patriarkala murverket, vilket dessutom kullkastar Foucaults uppfattning om att ”sexualitet” är en 1800-tals uppfinning (Leick:5) eller att ”vår sexuella kärlek skiljer sig avsevärt från forna tiders simpla sexuella begär” (Engels:91).

Alltför få har enligt min mening insett värdet av de fynd som gjorts i Västasien. Assyriologer tycks föra en gentemot andra forskningsfält tämligen anonym tillvaro, vars resultat av någon anledning har svårt att få välförtjänt uppmärksamhet i forskarvärlden och når inte heller det mediala bruset. Detta förmodligen beroende på att ytterst få forskare behärskar assyriologins tidigaste kultur – den sumeriska.
Sumerernas kultur är en formidabel skattkista över civilisationens första administrativa centra och eftersom det mesta verkar ha blivit dokumenterat – och framför allt bevarats genom användandet av lertavlor – till skillnad från den faraoiska eran som använde papyrus som skrivunderlag, har eftervärlden “bara” att dechiffrera de sumeriska berättelserna.

Först under början av 1900-talet lyckades forskare knäcka nöten med translitterering och översättning av sumeriska texter tack vare fynd av parallelltexter på akkadiska (semitiskt språk som utgjorde det talade språket från ungefär mitten av andra millennium f.kr. i Mesopotamien).

När helst jag stött på sumeriska texter har jag föredragit Oxford Universitetets översättningar (ETCSL) från åren 1998-2006. De har visat sig vara de mest trovärdiga, då översättningarna baserats på kontextuella innebörder av sumeriska textparagrafer och inte översättning ord-för-ord. En utgångspunkt som visat sig framgångsrik och gett nya dimensioner till vår uppfattning om sumerernas begreppsvärld, värdegemenskap och kodifiering av moral- och vardagskoder för 4500 år sedan.

Sumeriskan dog ut under det första århundradet e.kr., men användes redan från 2000-talet f.kr. enbart som elitens språk inom den kungliga, rituella och lärda sfären.

Sumeriskan är inte släkt med något annat nu talat språk.
Akkadiska däremot är ett semitiskt språk (som hebreiska och arabiska) och just benämningen sumeriska är en akkadisk term, ”Šumeru”, av det sumeriska ordet ”Emegir”, som efter kilskriftsöversättning och uttalsregler möjligtvis betyder ”inföddas språk” (ETCSL language). ETCSLs kilskriftsoriginal utgörs av kopior från cirka 1800 f.kr.

På andra sidan jordklotet – långt från Mesopotamien – på den amerikanska kontinenten, rådde en liknande den i Sumer/Akkad pre-patriarkal genusordning, som dock kom att totalt förändras i och med kolonialmakternas erövringar från 1500-talet e.kr.
Konfrontationen med katolska kyrkans underkastelsedoktriner gentemot kvinnor blev ödesdigert för Andernas, Aztekernas och Inka-rikets kvinnor, som dittills verkat i närmast jämlika samhällen av balans och harmoni mellan könen.

Det skiljer mer än 3000 år mellan dessa kulturer, men ändå hade inga av Amerikas kulturer – till skillnad från Sumer/Akkad – ett fullt ut fungerande skriftspråk, så forskare har fått lita till arkeologiska utgrävningar och muntliga traditioner, för att skapa en bild av hur samhällena fungerade.

Mina slutsatser försöker jag så långt möjligt presentera utan självcensur. Vilket otvetydigt för mig på kollisionskurs med en del eviga sanningar och cementerade vardagskoder som jag fått lära mig alltsedan söndagsskolan i S:t Petri kyrka i Malmö, till konfrontation med ultra-ortodoxa judar i Jerusalem. Det är dock min förhoppning att texterna ska kunna lyfta lite på civilisationens slöjor och berätta en del om bakgrunden till varför våra vardagskoder är som de är och vilka idéer som möjligen kan skapa en rättvisare värld.

Israel-Palestina konflikten tar jag som tydligt exempel på hur och varför – i varierande omfattning inom respektive befolkning – vanligtvis resonliga och vänliga judar och araber förbytts till hatiska individer, som inget annat önskar än ta livet av sin semitiske broder/syster.

Så sker, enligt min uppfattning, då tron på en allsmäktig skapare blir viktigare än livet själv. Då människor dödar för en obskyr krafts skull, vars väsen de söker men aldrig sett. Vars ord de blivit hjärntvättade med, men aldrig hört dem uttalas av den allsmäktige själv.

Vad är det då som får människor att följa den allsmäktiges ord? I Israel kostar det motsvarande 8 miljarder kronor årligen (2012) att subventionera alla religiösa familjer, lärosäten och bevaka bosättningar.

Är det en epi-genetisk twist i människans hjärna som får människan att tro på en högre kraft eller finns det fog för att hävda den allsmäktiges verkliga existens?
Om detta har jag sökt klarhet.
Om detta handlar denna bok.

EVOLUTIONENS idéer – en kort berättelse om varför, när och hur människan (av allt att döma) tog fel väg, handlar till stor det om hur ”himmelsbåten” ställt till det för kvinnor.

Boken är uppdelad i tre huvuddelar GUD, SEX och BEGÄR.

GUD därför att människan (mig inbegripen) tycks behöva en övermänsklig förklaringsmodell. Målet för varje religion är att lätta på det dagliga livets bördor och inge hopp om en bättre framtid.

SEX därför att ena hälften av mänskligheten på grund av evolutionära gåvor skambelagts. Prästerskap runt om i världen har i alla tider demoniserat kvinnans sexualitet och sökt tygla och skrämma kvinnor till underdånelse. Prästerskapen försöker därmed modifiera det Gud skapat, eller så faller det religiösa ramverket samman, om evolutionen skapat något som Gud inte förutsåg.

BEGÄR är människans odiskutabla drivkraft. I kapitlen ”Mohenjo-Daro 3012 f.kr.”, ”I källans vatten” och ”Skanör 2009 e.kr.” försöker jag tidlöst skildra människans evolutionärt viktigaste drivkrafter – begäret efter makt och sex, men också prov på sublimerings- och suggestionskonst – unikt för Homo sapiens. Min avsikt är att i dessa kapitel kontextuellt väva in forskningsresultat och presentera insikter befriade från förtryckarregimer, vare sig de är religiösa, politiska, ekonomiska eller sociala.

Genom att i dessa tre kapitel blanda fakta och fiktion vill jag problematisera varje persons olika perception av en berättelse och dess giltighet. Mina fakta och min världsbild är inte nödvändigtvis samma som andra svenskars och definitivt inte samma som Västasiens många olika folkslags.

Ofta baserar vi våra liv på något som vår kulturella kod bedömmer som verklig och sann, medan andra kulturer kan uppfatta detsamma som en illusion.

Vi sätter tilltro till ord och materia och försöker till varje pris bibehålla dessa värden och söker ständigt bekräftelse på våra kanoniserade sanningar. Vi tror på Guds ord och dollarnas värde, trots att ingen varken hört eller sett Gud och dollarsedeln egentligen bara är en obetydlig värdelös papperslapp med en tryckt siffra på.

Vi söker efter lycka och tror oss kunna köpa den för pengar, men inser snart att lycka är relationsorienterat. Evolutionen definierar för oss våra mest basala behov av lycka, som en kärleksfull orgasmmättad parrelation, komplikationsfri födsel, att fylla en törstande strupe med rent vatten, eller glädjas åt att se hur fröet vi sådde vuxit upp till en vacker planta.