– Jag blev överväldigad och rörd över det stora gensvar jag fick genom personliga svarsbrev från många av Sveriges ledande politker november 2001. Tyvärr har jag tvingats notera att det inte hänt så mycket sedan dess. Aningslösheten är fortfarande väldigt markant, skrev jag fem år senare.
Nu när Folkpartiet förbjudit Goran Rahbi att hänvisa till shiitiska muslimer i sin personvalskampanj borde nästa steg vara att socialdemokraterna tar sitt ansvar för Sveriges demokrati. Närmast tänker jag på situationen i Malmö där islamistiska terrororganisationer tillåts bedriva verksamhet i strid med bland annat EUs lagstiftning (lagtexten finns på vår sajt). Sedan jag och en god vän startade Medborgare för Samexistens har vi översköljts med information om hur allvarlig situationen är. Normala muslimer som vill integreras i det svenska samhället känner sig hotade av islamistiska organisationer som utnyttjar och eldar på det utanförskap vanliga muslimer känner.
Enligt “Uppdrag granskning”s uppmärksammade dokumentär i vintras är det socialdemokraternas röstfiske bland muslimer som ligger bakom. De vill inte störa den “muslimska idyllen”. Vad jag sedan dess fått reda på har chockat mig. Lokala politiker, polis och SÄPO vet vad som försigår men UD förbjuder varje aktion om inte gärningsmännen kan tas på bar gärning.
Medborgare för Samexistens startade som en reaktion på förekomsten av Hizbollah flaggor, Nazrallah porträtt och hakkors på Malmös gator under Libanonkriget. Vi vill värna och stärka samexistensen genom informationsverksamhet om odemokratiska rörelser och bygga broar mellan Malmös olika intressegrupper.
För snart fem år sedan varnade jag för terroristorganisationers verksamhet i ett personligt ställt e-post brev till samtliga riksdagsledamöter:
“Se upp för Trojanska hästar!
(Brev till samtliga Riksdagsledamöter 04-11-2001)
Har återvänt till Sverige efter nio år i ett område som präglas av okritiskt hyllande av fundamentalistiska trosuppfattningar.
I Sverige slås jag med häpnad över den välvilja som visas samma fundamentalister. Med de bästa avsikter och mot bakgrund av folkrätten har Sverige under lång tid lett invandrarvärldsligan och värnat politiska flyktingars mänskliga rättigheter.
Svensk invandringspolitik verkar dock ha bortsett från den totalt anti-demokratiska bas många av flyktingarna baserar sin världsbild på. Många flyktingars kulturella bakgrund direkt förbjuder kritik och ifrågasättande av den egna trosuppfattningen och kulturen.
Implementerat i Sverige är det inget annat än fritt löpande Trojanska hästar.
För att undvika mycket stora etniska problem i framtiden – det Sverige upplevt hitintills är blott stilla krusningar på folkhavet – borde statsmakterna intensivt propagera för de demokratiska fri- och rättigheterna. Nå ut till alla invandrare och klargöra Sveriges ogillande och icke-accepterande av varje åtgärd eller aktion som strider mot demokrati och Svensk grundlag. Vare sig det gäller trosuppfattning eller kulturyttring. (Det skadar nog inte en och annan svensk heller).
Inga undantag!
Obligatorisk skolundervisning i etik och moral, respekt och värdighet för varje individ. Obligatorisk svenskundervisning och svenskt kunskapsprov för alla invandrare. För de vuxna och äldre personer som inte kan tillgodogöra sig det svenska språket föreslår jag uppsökande verksamhet. Många gånger är det just dessa personer som behöver information eftersom de genom avsaknad av språklig kontakt med det nya landet lever kvar i sin gamla kultur.
Sverige har i princip aldrig varit någon egentlig kolonialmakt. Vi har haft lyckan av att kunna utvecklats på fredlig väg och hyllar samförståndslösningar vars konstruktiva resultat vi under lång tid har kunnat glädjas över. Vi har förstått att dela med oss. Tyvärr innebär inte det att de som vi delar vår lycka med har samma bas som vi själva. En del bär med sig ett fruktansvärt hat baserat på kolonialt förtryck och religiös/kulturell oförsonlighet. Ett språk som vi i Sverige inte förstår och som jag tycker mig kunna märka handfallenhet inför.
Sverige måste nå ut till dessa “märkta och ofria” människor och förklara att de måste arbeta på att lämna hatet bakom sig. Sverige måste så fort som möjligt integrera invandraren i det svenska samhället. Få henne att känna sig välkommen i det nya landet, genom att ge dem framför allt arbete. Inget är så förödande för självkänsla och självförtroende som att tvingas gå utan arbete.
Varför inte utbilda personer ur varje invandrargrupp till demokratiska respresentanter som kan förklara för sina landsmän vad som förväntas av dem i det nya landet? Målet är att varje invandrare ska ges möjlighet att förstå och respektera den “svenska modellen”. Att de ska känna sig välkomna att deltaga i Sveriges utveckling.
Richard Conricus, Malmö”